Såg nu på morgonen i TV1 en diskussion om anonym mobbning av bloggare. Att t ex Linda Skugge slutat blogga för att hon blivit kränk av kommentarer i sin blogg. En del vettiga saker som blev sagda om än inget uppseendeväckande nytt.

Lotta Gröning tyckte i princip att den som ger sig in i leken får leken tåla. Dessutom menade hon att anonyma kränkande påhopp och hot förekom långt innan bloggen i brev och telefonsamtal. Och att det är otroligt svårt att komma åt sådant. Jag ger henne rätt i att det alltid förekommit och åsikter provocerar till hårt bemötande. Men jag tycker inte det är OK att inte skilja på åsikten och människan bakom den.

Marcus Birro tyckte att man inte ska behöva tåla vad som helst från en som är anonym. Vilket jag fullständigt håller med om. Jag kan stå ut med rätt mycket i en kommentar från någon som vågar stå för vad den tycker. Men blir jag påhoppad av någon som är anonym är gränsen låg för vad jag tolererar.

Karolina Lassbo tyckte att det är ett problem att det inte går att spåra IP-adressen till den som förtalar och kränker. Det tror jag inte spelar så stor roll i sammanhanget. Det är bättre att ställa sig frågan varför vi människor kränker och hotar varandra i skydd av anonymiteten. Varför samhällsklimatet är som det är och hur vi vill att det ska vara.

[tags]bloggosfären, blogg, blogga, kommentarer, kommentar, anonyma, näthat, mobbing[/tags] och på Intressant.