Dikt: Sista natten

Sista natten

Så är sista natten här

då allting är försent

nu räknas inget jag gjort

bara orden jag inte sagt eller skrivit

 

Jag ber inte om ursäkt

inte för den jag var

men förlåt mig

för den jag aldrig blev

 

Nu gungar jag i månskärans famn

vandrar på vintergatans trottoar

och hänger upp mina misslyckanden

på en sovande solstråle

 

© Iréne Svensson Räisänen

 

Intressant?

Kategorier Dikter

2 tankar på “Dikt: Sista natten”

  1. Ser innehållet i dikten som att ”jag ” har kommit till insikt om livet och inte dömer sig själv längre. Helt enkelt äntligen tycker om sig själv.

    När du skriver dikter upplever jag en bedräglig ”enkelhet” i dina ord. Hoppas att du förstår vad jag menar, jag vet ju att det enkla är det svåra, så det är en komplimang.

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Pin It on Pinterest