Val är det som kallas livet

Foto: Iréne S Räisänen

 

Ur prosadiktsamlingen De val som kallas livet

1.

Ondskan klär sig i mänsklig gestalt; bränner byar, slaktar och tar gisslan. En kvinna som föder sitt barn halshuggs när barnet bara är halvvägs ute. Kvinnor, barn tas med för att giftas bort efter att de tvingats konverterat till den rätta tron. Valet är ingen eller allas. Vem är fånge? Vem är fiende? Gisslan betalar djävulens hantlangare men faller trots det för svärdet. Stanken av rädsla ligger tung över byar och läger i Nigeria och Kamerun.

2.
Jag valde att inte göra en anmälan. Läkaren sa att jag inte skulle orka. Var det verkligen ett val? Våldtäkten var absolut det. Tre män gjorde sina val utan tanke på konsekvenserna som uteblev. Skratten ekade mellan väggarna när jag bad dem sluta. Ett uteblivet val är också ett val.

3.

– Du måste välja. Ska du eller hen?

– Det är omöjligt. Det måste du förstå.

– Val ska inte vara enkla. Inte heller livet.

– Vilka klyschor du slänger ur dig.

– Någon måste bära regnbågsflaggan. Så är det bara.

 

© Iréne Svensson Räisänen

Fler dikter