Vem bryr sig om Augustpriset?

Tydligen jag, och ändå inte. Böckerna som vinner har jag inget mot, inte heller författarna eller att man tävlar om att ha skrivit bästa boken. Som bokvän är jag glad över all uppmärksamhet en bok kan få. Och jag är övertygad om att dom nominerade böckerna bjuder på utmärkt läsning. Så också vinnarna.

Det som stör mig är att jag sällan ser en bok från något av dom små förlagen bli nominerad. Än mindre vinna. Augustpriset känns allt för mycket som dom stora förlagens ensak och firmafest. Och därmed som en rätt ointressant tillställning.

Brukar du läsa vinnarna i Augustpriset bara för att dom fått priset?
Årets Augustprisvinnare:

* Skönlitterär bok: Den amerikanska flickan, av Monika Fagerholm, Albert Bonniers förlag
* Fackbok: Ninas resa, av Lena Einhorn, Prisma Bokförlag
* Barn- och ungdomsbok: Eddie Bolander & jag, av Bo R Holmberg och Katarina Strömgård, Rabén & Sjögren

Kulturbloggen, och kanske några fler som jag missat, har också bloggat om Augustpriset.

9 tankar på “Vem bryr sig om Augustpriset?”

  1. Jag brukar sällan läsa en bok för att den vunnit Augustpriset. Däremot var jag på tillställningen i Berwaldhallen för två år sedan. Det kändes faktiskt just som du skriver; som de stora förlagens firmafest men ändå en kul grej att ha varit där.

    Svara
  2. Nope! Har slutat läsa böcker bara för att man ”ska” (som t.ex. Nobelprisvinnare eller den där boken som ”alla” älskar), det brukar bara sluta med att jag blir besviken. Istället låter jag nyfikenheten styra mig, vilket ibland KAN innebära att jag läser en sådan där ”ska”-bok likafullt. (Ja jag är lite inkonsekvent ;)) Senaste exemplet på det var Låt den rätte komma in. Som tur var tyckte jag väldigt mycket om den.

    Svara
  3. Jag läser Augustpristagare ibland och av olika orsaker. Böcker som syns mycket blir jag lätt nyfiken på, men i regel kan jag inte säga att jag läser något enbart av den anledningen. På årets pris har jag inte så mycket synpunkter på eftersom jag inte läst något av författaren.

    Svara
  4. Carra: Som recensent är jag tyvärr tvungen att läsa böcker jag inte vill. Privat har jag insett att livet är för kort att läsa sånt jag inte gillar. Men det händer också att jag läser sådant jag inte tycker om eller förstår mig på för att lära känna ett författskap.

    Sara: Jag brukar ge flitigt exponerade författare en chans men tvingar mig inte längre genom boken om jag inte tycker om den. Tänk vad många bra böcker jag inte skulle hinna läsa då!

    Svara

Lämna ett svar till RS Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Pin It on Pinterest