Jag drabbades av hybris i mitt skrivande

Jag drabbades av hybris i mitt skrivande. Efter att ha skrivit och gett ut 3 diktsamlingar, 2 skrivhandböcker och deltagit i drygt 20 antologier trodde jag att jag kunde hantverket. Fel, fel, fel!

I många år var jag övertygad om att jag aldrig skulle kunna skriva en roman. Bl.a. för att jag är dyslektiker men också för att jag aldrig skulle få den tid som behövs för att lägga ner på ett så stort projekt. Jag var nöjd med det fram till jag inte längre kunde hålla tyst när en närstående inte ville höra sanningen om min barndom. Spontant skrev jag istället ner det i vad som blev ett första kapitel. Det följdes av kapitel på kapitel.

Efter drygt 5 år, 3 vändor hos olika lektörer och 1 korrekturläsare satt jag med ett manus på 167 sidor till en självbiografisk roman. Eftersom jag skrivit i hela mitt liv, lärt ett stort antal kursdeltagare i 16 år att skriva noveller och dikter trodde jag att jag kunde hantverket. Drabbad av storhetsvansinne skickade jag iväg manuset till ett stort antal bokförlag. Inte för ett ögonblick sviktade jag i min tro att det skulle bli antaget.

Efter två månader började refuseringsbreven trilla in. Sakta lät jag det smälta in och tänkte att det måste vara fel berättarperspektiv och skrev om dom fem första kapitlen från första person till tredje. När jag började läsa igenom det jag just skrivit stod det klart redan på första sidan att det inte alls håller. Att det var mer ett referat än prosa. Dessutom rusade jag fram i handlingen utan att stanna upp och låta mitt alter ego reflektera över vad som hänt.

Ungefär samtidigt fick jag en ny refusering. Skillnaden den här gången var att det också fanns ett längre utlåtande som i stort gick ut på att språket håller och att jag verkligen har en historia värd att berättas. Det som inte håller är intrigen, dramaturgin. Där fick jag som trodde att jag visste att hur man gör.

Förlaget tackade nej till utgivning men vill gärna läsa igen när jag skrivit om intrigen. Nu har jag skrivit om de sex första kapitlen och ska ge dom till min fru som alltid är min första testläsare.

Håll tummarna för att jag är mer ödmjuk och på rätt väg den här gången!

Mer om Mitt skrivande