Utöka texten istället för stryka

Foto: Iréne S Räisänen

Utöka texten istället för stryka. Ett av dom vanligaste skrivtipsen är att ta bort, stryka ner texten när det är dags att redigera. Och det är sant, det är vanligare att skriva för mycket än för lite. I mitt fall är det tvärtom.

Jag är en kortskrivare som rusar fram i min berättelse. Min rädsla för att tråka ut läsaren gör att jag undviker beskrivningar. Miljögestaltning hittar du inte mycket av i mina texter. Länge har jag trott att själva konflikten räckte för att hålla läsarens intresse vid liv. Att mitt språk, som jag vet fungerar, skulle vara nog för att skriva bra prosa.

Som du kanske vet har jag skrivit en självbiografisk roman som jag skickat till förlag, fått refuserad av flera förlag och nu får hjälp med av en redaktör. När tre förlag refuserat den förstod jag att den inte höll trots att jag fått hjälp av två lektörer och många läsare här i bloggen och på Facebook. Jag började läsa om manuset och tack vare att det gått ca två månader sedan jag jobbat med texten kunde jag med egna ögon se att det är mer ett referat än en roman.

För att få avstånd till min egen berättelse bestämde jag mig för att se på mig själv som vilken huvudperson som helst. Dessutom ändrade jag från första person till tredje i huvudkapitlen och gav mig själv ett påhittat namn. Jag testade och tyckte det blev bättre. Det tycker också den redaktör som skrivit: ”En roman med stor potential.”

En sak som redaktören gör bättre än lektörerna är att hen pekar ut vad som är bra och inte enbart det jag behöver skriva om. Då ser jag vad jag kan och inte behöver tänka mer på och kan lägga hela mitt fokus och kraft på det som jag behöver bli bättre på.

Mycket av den konstruktiva kritiken har gått ut på att jag är för snabb och behöver vila i scenen. Som den här:

”Mamma Ellen var den tredje i raden av elva syskon. Cecilias morfar var sjökapten och kom hem en gång om året och gjorde mormor med barn. Alla klarade sig inte, två dog strax efter födseln.”

För att få ner tempot har jag skrivit om den så här:

”Mamma Ellen var den tredje i raden av elva syskon. Min morfar var sjökapten på andra sidan jorden och kom hem en gång om året och gjorde mormor med barn. Alla klarade sig inte, en flicka och pojke dog strax efter födseln. Mormor klarade inte av att ensam ta hand om alla barn utan placerade ut fem av dem hos släktingar. Mamma hamnade hos en av sina mostrar.”

Genom att arbeta mig igenom de första 30 sidorna i mitt manus är det nu utökat till drygt 39 sidor. Inte så dåligt, va. 😉

Mer om Mitt skrivande