Rimflätning är ett skrivtips i videoform av mig, poeten Iréne Svensson Räisänen, där jag försöker reda ut hur slutrimmen i en dikt anges i till exempel olika versmått.
Rimflätning ett skrivtips av poeten Iréne Svensson Räisänen
Skrivande
Går det att lära sig författa?
Går det att lära sig författa? Mitt svar på den frågan är ett rungande Ja. Det är en teknik, ett hantverk, som dom flesta av oss kan lära sig. Åtminstone till en viss gräns. För att bli författare krävs mer än så. (Ibland mindre, tycks det mig.)
Författarperspektivet
Författarperspektivet. När jag skriver tänker jag sällan ur vilket perspektiv. Är jag den allvetande författaren som vet allt om mina karaktärer? Nej, det perspektivet har jag hittills inte testat och tror inte heller att det skulle tillföra något till den självbiografiska roman jag redigerar just nu.
Huvudintrig och underintriger
Huvudintrig och underintriger. En längre berättelse t.ex. en roman bygger på många element. Intrigen är en viktig del som kan få det hela att flyta eller kapsejsa. Dessutom bör du ha fler än en.
Skriver du en deckare är huvudintrigen rätt självklar: Ett brott har begåtts och ska redas ut. Även underintrigen är ofta lätt att få till. Huvudperson, den som utreder brottet, har problem i sitt privatliv som måste lösas.
Snart har alla författare en agent
Snart har alla författare en agent. En litterär agent kommer förmodligen inom en inte allt för avlägsen framtid att bli ett måste för att bli utgiven på förlag. Ja, förutom om du ger på eget förlag. Det är ingen nyhet i sig, litterära agenter har länge tagit hand om svenska författares utländska lansering. Det nya är att allt fler agenturer börjat företräda författare, även debutanter, mot dom svenska förlagen.
Epilog, behöver du det?
Behöver du skriva en epilog?
Många gånger kan du behöva avsluta din bok med en epilog. Vet du inte vad det är? Det är ett efterord som är en fristående avslutning.
1. Läs igenom ditt manus en gång till och tänk efter om du verkligen behöver en epilog. Har du redan skrivit allt som behövs eller kan du skriva in det som behövs i sista kapitlet?
Tal- eller skriftspråk i dialog – skriva dialog
Skriva dialog
Igår när jag skrev på det 36:e kapitlet i min självbiografi slog det mig. Jag har bytt från talspråk till skriftspråk i dialogen. När hände det? Och varför?
Jag menar, det gör ju detsamma vilket jag använder bara jag är konsekvent. Öppnade Scrivener där jag planerar och sätter samman alla kapitel till manus. I första kapitlet hade jag mycket riktigt skrivit ”dej” istället för ”dig”. I nästa kapitel är talspråket borta, så också i nästa, nästa…
Konstigt. Jag som var övertygad om att jag fram till nu skrivit all dialog i talspråk. Jag brukar göra så. Om du läst eller läser mina noveller här så kan du se att jag nästan uteslutande använt talspråk och inte skriftspråk i all dialog. Varför har jag nu omedvetet använt skriftspråk? För att jag vill att texten ska vara mer litterär?