Jag har samlat ihop några av mina dikter på två olika men lika teman i ”7 dikter om krig och fred”.
Innehåll
Människan
Människa, odjur
en våldsam blodsugare
dödar utan stopp
tvekar inte att kriga
utan tanke på varför
© Iréne Svensson Räisänen (2022-03-23)
Om dikten
Dikten är skriven i raseri över hur livsfarliga människor är för andra människor.
Vargen kommer
Ryssen är i krig
mot västvärlden, Sverige
vi vet det bara inte
ropa att kriget kommer
det redan är här
© Iréne Svensson Räisänen (2024-01-11)
Om dikten:
Jag skrev dikten med tanke på ÖB:s tal om att vi måste göra oss mentalt förberedd för krig. Ryssarna skrattar fåt oss, de anser sig redan vara i krig med hela västvärlden inklusive vårt land.
Många av cyberattackerna i Sverige står ryssarna bakom, tror jag. Det är krigsföring på en nivå som det är svårt att mentalt förbereda sig för. Därifrån till en invasion av landet är det dock långt, många andra länder ligger nog före på ryssarnas önskelista.
Hopp
Hoppet hoppar bock
glider mellan fingrarna
lyser som solen
© Iréne Svensson Räisänen (2022-03-08)
Om dikten
Jag skrev dikten om kriget i Ukraina men vill samtidigt ville jag att den skulle kunna tolkas som en vårdikt.
Trygghet
Vad skänker trygghet?
Fler farligare vapen!
Fredtänket naivt.
Krig kan förebyggas
med pennan som vapen.
© Iréne Svensson Räisänen (2024-02-27)
Om dikten:
Jag skev dikten direkt efter att Ungern godkänt Sverige i NATO. Jag är naiv nog att tro att strävan efter fred är ett bättre sätt att förebygga krig än att gå med i en krigsallians. För mig känns Svenska Freds tryggare än NATO.
Veto
Död bemöts med hämnd
sorgen kräver handlingkraft
FN är förlamat
© Iréne Svensson Räisänen (2024-09-29)
Om dikten:
Dikten handlar, för mig, om FN:s handlingsförlamning. Ryssland och Kina fortsätter att lägga in sin vetorätt vid omröstningarna i FN för de vill inte ha någon inblandning i sina egna inre angelägenheter. USA lägger in veto när det gäller Israel, Ukraina och sitt eget land.
Vetorätten, som skulle förmå stormakterna att delta i FN, har nu gjort att hela fredsorganisation inte kan fatta de beslut som krävs. Dags för ett omtag?
Vapnet
Handen på knappen
människa av kvinna född
mänsklighetens hot
värsta vapnet av alla
storhetsvansinnets ego
© Iréne Svensson Räisänen (2022-02-28)
Om dikten:
Skriven i ilska över alla krigshetsande och krigsförande män som gör livet svårt för resten av mänskligheten.
Kopplat
Krigshundar ylar
striden förs i media
husse tar kopplet
© Iréne Svensson Räisänen (2022-02-15)
Om dikten Kopplat:
Jag skrev dikten Kopplat efter att Ryssland och Putin startade kriget i Ukraina.
Om läget på fronten
Här är en kort översikt om läget i oktober 2025.
Stora väpnade konflikter
- Ukraina: Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsatte med intensiva strider på flera fronter, stora flygangrepp mot civil infrastruktur och regelbundna attacker på västra delar av landet. Stödet från västliga länder fortsatte i form av vapenleveranser och ekonomiskt stöd.
- Israel–Gaza och Israel–Hamas/regionen: Konflikten som eskalerade 2023 fortsatte 2025 med militära operationer i Gazaremsan, vedergällningsangrepp och regional påverkan (inklusive Houthi-angrepp mot handels- och civila mål i Röda havet/Israel). Humanitär kris och civila förluster var omfattande.
- Sudan: Kamp mellan den reguljära armén och Rapid Support Forces (RSF) fortsatte i flera områden med stora civila förflyttningar, brott mot humanitär rätt och kollaps av statliga tjänster i delar av landet.
- Jemen: Fortsatta strider mellan regeringsstyrkor, Houthi-rebeller och lokala aktörer. Houthi-attacker riktade mot sjöfart och mål i regionen påverkade säkerheten i Röda havet och Suezkanalen.
- Andra hotspotter: Lokala och regionala konflikter fortsatte i Sahel (milis- och jihadistvåld), Etiopien (spänningar och återkommande våld i vissa regioner), Afghanistan (osäker säkerhet under talibanstyret) samt återkommande gränsskonflikter och lågintensivt våld på flera håll (t.ex. delar av Centralafrika och delar av Asien).
Fredsförsök och diplomati
- Diplomatiska ansträngningar: Intensifierade multilaterala och regionala förhandlingar kring flera konflikter — särskilt för att få till humanitära pausavtal, öppna humanitär hjälp och förhandla lokala vapenvilor. FN, EU, USA, regionala organisationer och medlare från tredjeparter spelade aktiv roll.
- Lokala vapenvilor: Flera temporära humanitära pauser och lokala avtal genomfördes under året, ofta för att möjliggöra evakueringar och nödhjälp, men många bröt samman eller var begränsade geografiskt.
- Långsiktiga fredsprocesser: Några progresser i fredssamtal pågår för konflikter som tidigare haft formella förhandlingsspår (t.ex. vissa afrikanska och latinamerikanska länder), men stora politiska lösningar för större krig (som Ukraina eller Israel–Palestina) saknades under 2025.
Humanitär och civil påverkan
- Kraftig humanitär belastning: Miljoner människor på flykt internt eller som flyktingar; brist på sjukvård, mat och skydd i flera konfliktdrabbade områden. Civila dödsoffer och skador fortsatte vara höga.
- Infrastruktur: Storskaliga skador på sjukhus, skolor, bostäder och energisystem i flera konflikter försämrade återuppbyggnadsvillkoren.
Militärteknik och strategiska trender
- Drönare och obemannade system: Ökad användning av drönare, obemannade farkoster och precisionsvapen i såväl statligt som icke-statligt bruk.
- Cyber och informationskrigföring: Cyberattacker och informationspåverkan fortsatte som viktiga komponenter i moderna konflikter.
Sammanfattande bedömning
- 2025 präglades av kvarstående stora krig med betydande humanitär påverkan, samtidigt som diplomatiska och humanitära initiativ försökte skapa pauser och lokala lösningar. Stora, genomgripande fredsavtal för några av de största konflikterna saknades, vilket höll den globala säkerhetssituationen spänd och oförutsägbar.
ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.
Läs också
Min samling 10 dikter om politik, Folkmord titta på mina videor Gåtan och 5 krigdikter.
Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar
Lämna ett svar