Utöka istället för stryka text. Ett av de vanligaste skrivtipsen är att stryka ner texten när det är dags att redigera. Och det är sant, det är vanligare att skriva för långt än för kort. I mitt fall är det tvärtom.
Innehåll
Kortskrivare
Jag är en kortskrivare som rusar fram i min berättelse. Min rädsla för att tråka ut läsaren gör att jag undviker beskrivningar. Miljögestaltning hittar du inte mycket av i mina texter. Länge har jag trott att själva konflikten räckte för att hålla läsarens intresse vid liv. Att mitt språk, som jag vet fungerar, skulle räcka för att skriva bra prosa. Utöka istället för stryka text är en verklig utmaning för mig.
Hjälp av en redaktör
Som du kanske vet har jag skrivit en självbiografisk roman som jag skickat till ett antal förlag. Ett antal förlag har refuserat den med utförliga utlåtanden, vilket är bra, och nu får jag hjälp med av en redaktör. När tre förlag refuserat den förstod jag att den inte höll trots att jag fått hjälp av två lektörer, läsare här i bloggen och på Facebook. Jag började läsa om manuset och tack vare att det gått cirka två månader sedan jag jobbat med texten kunde jag med egna ögon se att det är mer ett referat än en roman.
Avstånd till den egna texten
För att få avstånd till min egen berättelse bestämde jag mig för att se på mig själv som vilken huvudperson som helst. Dessutom ändrade jag från första person till tredje i huvudkapitlen och gav mig själv ett påhittat namn. Jag testade och tyckte det blev bättre. Det tycker också den redaktör som tycker om mitt manus: ”En roman med stor potential.”
Skillnad mellan redaktör och lektör
En sak som redaktören gör bättre än lektörerna är att hen pekar ut vad som är bra och inte enbart det jag behöver skriva om. Då ser jag vad jag kan och inte behöver tänka mer på och kan lägga hela mitt fokus och kraft på det som jag behöver bli bättre på. Mer om skillnaden mellan redaktör och lektör.
Vila i scenen
Mycket av den konstruktiva kritiken har gått ut på att jag är för snabb och behöver vila i scenen. Som den här:
”Mamma Ellen var den tredje i raden av elva syskon. Cecilias morfar var sjökapten och kom hem en gång om året och gjorde mormor med barn. Alla klarade sig inte, två dog strax efter födseln.”
Ur Det ingen vill veta
Utöka istället för stryka text är lika svårt som att korta ner en text. I varje fall för mig.
För att få ner tempot har jag skrivit om den så här:
”Mamma Ellen var den tredje i raden av elva syskon. Min morfar var sjökapten på andra sidan jorden och kom hem en gång om året och gjorde mormor med barn. Alla klarade sig inte, en flicka och pojke dog strax efter födseln. Mormor klarade inte av att ensam ta hand om alla barn utan placerade ut fem av dem hos släktingar. Mamma hamnade hos en av sina mostrar.”
Ur Det ingen ville veta
Utöka istället för stryka text tar sin tid
Genom att arbeta mig igenom de första 30 sidorna i mitt manus är det nu utökat till drygt 39 sidor. Inte så dåligt, eller hur. 😉 Det tar tid men jag ger mig inte utan kämpar vidare med att utöka istället för stryka text.
Läs också
Blogginläggen Mitt första besök på bokmässan i Göteborg, Välja titel till min diktsamling och min dikt Ordstryk.
Bra!…. Tack för just det tipset. Det behövde just jag, en kortskrivare.
Anita: Jag misstänkte att jag inte är ensam om att skriva sparsmakat. 🙂
Bra tips, jag tar till mig!
Kul att tipset kan vara till hjälp! 🙂
Intressant, jag skriver alltid kort först sen går jag tillbaka i texten och fyller i mer innehåll. Håller absolut med om att det är viktigt att kunna vila i berättelsen, att den har en behaglig rytm som läsaren tar in. Det allra bästa är att du tagit bort dig själv som huvudperson ( även om det handlar om dina erfarenheter ) och berättar en historia istället 🙂
Ja, det är lättare att skriva om jobbiga saker när jag låter min huvudperson uppleva dem.