Pengar korrumperar
fäller demokratier
poeten ser rött
© Iréne Svensson Räisänen (2024-12-06)
Innehåll
Om dikten Rött:
Den ena demokratin efter den andra faller. Frankrike, Tyskland, Sydkorea alla har de höger- och vänsterpartier som vill ta över och slå ut folkstyret. I Tyskland växer sig också nazisterna allt större. Igen. Vilket är mer än skrämmande. I Sverige står vi också inför ett vägskäl.
Demokratier som fallit
Det finns flera historiska och moderna exempel på demokratier som kolapsat eller kraftigt försvagats, ofta genom en kombination av ekonomiska kriser, politisk polarisation, institutionellt förfall och aktivt agerande från inre eller yttre aktörer.
Efter första världskriget och under mellankrigstiden kollapsade många europeiska demokratier; Weimarrepubliken i Tyskland slutade i nazistisk diktatur efter politisk instabilitet, massarbetslöshet och ett sammanbrott av de demokratiska normerna som möjliggjorde Hitlers maktövertagande.
I Latinamerika ledde under 1900-talet ett flertal militärkuppar till demokratins undergång i länder som Chile 1973 och Argentina 1976, där militären och allierade grupper tog makten mot bakgrund av social oro, extrem politisk konflikt och stöd från delar av ekonomiska eliter och internationella aktörer.
Andra fall illustrerar hur institutionell erosion snarare än plötslig kupp kan innebära demokratins slut. I flera länder under 2000?talet—bland dem Venezuela—har auktoritära ledare underminerat rättsstaten, inskränkt pressfriheten och manipulerat val för att konsolidera makten efter perioder av ekonomisk och social kris.
I Europa under 2010?talet och framåt har länder som Ungern och Polen upplevt vad som brukar kallas demokratisk tillbakagång: val hålls formellt men domstolar, medier och andra kontrollmekanismer försvagas så att maktdelningen urholkas och oppositionens möjligheter begränsas.
Orsakerna varierar men återkommande tema är att ekonomisk nedgång och social misstro skapar grogrund för populistiska rörelser som lovar snabba lösningar och näringslivs- eller militära aktörer ser möjlighet att ingripa.
Demokratier med svaga institutioner, bristande oberoende rättsväsen eller svaga normer kring tolerans för opposition är särskilt sårbara. Externa faktorer — stöd till odemokratiska grupper, kalla kriget?relaterade interventioner eller geopolitiska påtryckningar — har också spelat roll i flera fall. Slutligen är förlusten av politisk kultur: när ledare systematiskt underminerar normer, normaliserar våld eller demoniserar motståndare, blir återupprättandet av en fungerande demokrati mycket svårare.
Att förstå dessa fall kräver både historisk kontext och analys av institutionernas styrka, ekonomiska förhållanden och aktörernas strategier. Lärdomarna betonar vikten av oberoende rättsväsende, fria medier, starkt civilsamhälle och politiska normer som skyddar minoriteter och opposition mot att bli exkluderade eller förföljda.
ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.
Titta också på
Dikterna Odemokrati, Demokrati och Demokratins död.
Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar
Lämna ett svar