Visst är det bra om vi fosterbarn som farit illa i våra fosterhem får en ursäkt och ersättning. Många av oss har pga psykiska ohälsa dålig ekonomi och 250 000 kr skulle kunna underlätta vardagen. Så även för mig. Och en ursäkt skulle jag se som ett erkännande av dom övergrepp min fosterpappa utsatte mig för.

Hur kan jag bevisa att jag farit illa som fosterbarn?

Hur kan jag bevisa att jag farit illa som fosterbarn?

Men hur skulle jag och många med mig kunna bevisa att vi farit illa? Jag kan det inte. Mitt ord står mot en död mans. Dom sociala myndigheterna som hade ansvar för mig hade ingen aning om att jag blev sexuellt utnyttjad av den dom valt att placera mig hos. Ett barn berättar inte om det som det inte har ord att tala om.

Bevisbördan lär bli ett stort hinder och skapa orättvisa om det skulle bli fråga om ersättning. Jag har inte anmält min fosterpappa eller berättat för någon innan jag fyllde 29 år. Tyvärr tror jag många är i samma situation att dom inte har någon dokumentation om det dom utsatts för.

Därmed inte sagt att jag tycker det är fel att ersätta oss. Tvärtom. Jag bara tvivlar på att det skulle kunna gå till på ett sätt som inte gör många av oss besvikna.

 

Intressant?