Det är en sak att skriva en dikt i ensamhet. Något helt annat att stå framför människor och säga den högt. Läs mer om det i inlägget ”Att läsa upp dina egna dikter inför publik”.
Jag har tänkt på det länge, varför steget känns så stort. Dikten är ju redan skriven. Orden finns där, de är mina, jag har vridit och vänt på dem i veckor, månader, år. Ändå händer något när de ska ut ur munnen i ett rum med andra i. Rösten blir för ljus. Händerna darrar och vill ha något att hålla i. Och den där tanken som alltid dyker upp precis innan: Tänk om ingen förstår vad jag vill med dikten?
Innehåll
Skillnaden mellan att skriva och att framföra
En dikt på papper får ta den tid läsaren vill ge den. Man kan läsa om en rad tre gånger, stanna vid ett ord, bläddra tillbaka. En dikt som läses upp får en enda chans. Den passerar, och sedan är den borta.
Det gör något med vilka dikter som fungerar. Mina mest tätskrivna texter, de där varje ord är hoptryckt mot nästa, brukar bli svåra att lyssna på. Publiken hinner inte med. Däremot kan en enklare dikt, en som jag kanske inte tycker är min bästa på papper, lyfta helt när den sägs högt. Den har luft i sig. Den har en rytm som örat kan följa.
Så jag har slutat välja mina ”finaste” eller ”bästa” dikter till uppläsningar. Jag väljer dem som tål att höras en enda gång.
Nerverna försvinner inte, men de blir hanterbara
Jag ska inte påstå att jag har blivit av med nervositeten. Det har jag inte. Men jag har lärt mig ett par saker om vad som gör den mindre.
Andas ut innan du börjar, inte in. Vi drar automatiskt efter andan när vi är nervösa, och då hamnar rösten högt upp i halsen. Ett långsamt utandetag först ger rösten någonstans att vila.
Läs långsammare än du tror att du behöver. Nervositet gör att man rusar. Det som känns pinsamt långsamt inifrån låter oftast lagom utifrån.
Ha pappret i handen, även om du kan dikten utantill. Det är inget fusk. Det är en trygghet, och det ger publiken en signal om att det är en text de ska lyssna på.
Säg något kort före dikten. Inte en förklaring av vad den betyder, det ska den klara själv, men en enkel mening. Vad den heter. När och varför den kom till. Det ger både dig och rummet en sekund att landa i.
Titta upp minst en gång. Bara en gång räcker.
Att läsa upp dina egna dikter inför publik kan ge ditt diktskrivande en ny dimension.
Att läsa upp dina egna dikter inför publik, första gången
Första gången jag läste en av mina dikter högt var när jag kommit med i en Södertäljeantologi som handlade om just Södertälje. Det var flera uppläsare före mig men jag hörde inget av vad de sa, mitt hamrande hjärta överröstade allt.
När det var min tur darrade boken jag skulle läsa ur, pga min dyslexi har jag svårt att lära mig utantill, och min röst var svag av nervositet. Men jag såg upp flera gånger på publiken och såg att de var med mig. De tog min dikt till sig. Den känslan har tagit mig upp på flera scener under åren. Och jag har förstått att känslorna jag förmedlar är viktigare än om någon förstår min dikt.
Vad publiken faktiskt hör
Innan du går iväg för tt läsa upp dina egna dikter inför publik ska du veta att det som förvånade mig mest när jag började förstå det: Publiken hör inte dina misstag.
Du hör dem. Du hör att du snubblade på ett ord, att en rad kom ut fel, att du tog andan på fel ställe. Publiken hör en människa som säger något den menar. De sitter inte och rättar. De lyssnar.
Och det finns en sak till som bara händer i ett rum, aldrig på ett papper. Tystnaden efteråt. Den där sekunden innan någon rör sig, när dikten fortfarande hänger kvar. Den går inte att få på annat sätt.
Var du kan läsa, om du vill pröva
För den som vill ta steget finns det mer att välja på än man kanske tror.
Öppen scen är den mjukaste vägen in. Inga poäng, ingen tävling, bara en lista att skriva upp sig på och några minuter i mikrofonen. Bibliotek, kaféer, bokhandlar och studieförbund arrangerar såna kvällar på många håll i landet.
Poetry slam är tävlingsformen, för den som gillar tanken. Formen växte fram i Chicago, där Marc Kelly Smith 1984 startade en uppläsningsserie på Get Me High Lounge och 1986 drog igång den första slamtävlingen på Green Mill Cocktail Lounge, till en början mer som en varietéföreställning än en tävling.
Till Sverige kom den 1995 genom stockholmspoeten Erkki Lappalainen, och sedan 1997 arrangeras svenska mästerskap varje år, både individuellt och i lag. Reglerna är enkla: Dikterna ska vara dina egna, framförda av dig själv, utan rekvisita och på högst tre minuter. Några frivilliga ur publiken bildar jury och sätter poäng efter varje framträdande.
Just tremninutersregeln är förresten en bra övning i sig, även för den som aldrig tänker tävla. Vad ryms i tre minuter? Vilken av dina dikter bär hela vägen?
Läsecirklar och skrivargrupper är det tredje alternativet, och kanske det bästa att börja med. Fem personer runt ett bord är en publik också det.
Att läsa upp dina egna dikter inför publik, till sist:
Jag tror att många poeter, jag själv inräknad, bär på en föreställning om att dikten är färdig när den är skriven. Att uppläsningen bara är ett tillägg, något man gör om man råkar vara den sortens person.
Men det finns något i en dikt som bara vaknar när den sägs. Rytmen hörs. Pauserna blir verkliga. Man upptäcker att en rad man varit stolt över inte fungerar alls, och att en annan, som man nästan strukit, är den som håller ihop alltihop.
Så även om du aldrig tänker ställa dig på en scen: läs dina dikter högt för dig själv. I köket, i bilen eller för katten. Du kommer att höra saker du inte kan se.
Att läsa upp dina egna dikter inför publik, har du det? Eller är det något du drar dig för? Berätta gärna i en kommentar.
Poeten behöver ditt stöd
Vill du skänka en slant, mins 30 kr eller valfritt belopp, till den här sajtens underhåll och fortsatta liv gör du det genom att
Swisha till 123 540 62 85
Sätt in på Bankgironr 743-0804
Via Paypal till irene@poeten.se
Läs också
Efter ”Att läsa upp dina egna dikter inför publik” fortsätt med inläggen Diktandet får mig att överleva, Mitt första besök på bokmässan i Göteborg, dikten Skriv en TikTok-dikt och Uppläsningar & föredrag.
Lämna ett svar