Anne (svensk version)
Din himmelska födelsedag höll jag din hand "Släpp taget, vännen!" stora blåa ögon du tog klivet in i ljuset slöt ögonen och allt det jordiska föll från ditt ansikte Oron har gett vika lämnat ett stort hål din mamma och jag fyller det med kärlek och ljusa minnen Femton timmar att födas oändligt många fler att dö däremellan oceaner av liv Ditt skratt hörs i den porlande vårbäcken höstens alla färger bär ditt leende din palett är evighetens ljus "Natti, natti, Anne!"
© Iréne Svensson Räisänen
Anne (suomeksi)
Sinun taivaallisena syntymäpäivänäsi pidin kättäsi "Päästä irti, ystäväiseni!" suuret siniset silmät otit askeleen valoon suljit silmäsi ja kaikki maalliset katosi kasvoiltasi Huoli on väistynyt jättänyt ison aukon äitisi ja minä täytämme sen rakkaudella ja valoisilla muistoilla Viisitoista tuntia synnyit äärettömän monia tunteja kuolla välillä valtameren täydeltä elämää Naurusi kaikuu kevään poreilevissa puroissa syksyn kaikki värit kantaa hymysi palettisi on ikuisuuden valo "Natti, natti, Anne!"
© Iréne Svensson Räisänen
Käantänyt Tuulikki Räisänen
Om dikten:
Anne, konstnär, är Tuulikkis äldsta dotter och min bonusdotter. Vi begravde henne i Helsingfors den 25 august 2012.
Läs också
Läs också Sorg, Sorg II, Fotbojor och titta på mina videor Vilken färg har döden? Farmors sista dans och Grief.
Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar
Det var en enastående fin dikt du skrivit, Iréne.
Kurt: Tack! 🙂
En underbar dikt, som berörde mig djupt, Irene!
Min systerdotter dog för ett par år sedan i cancer endast 53 år gammal.
I går när vi pratades vid hennes mamma och jag, så sa hon. ”Gun, jag är inte längre rädd för att
dö, för jag vet att jag då får träffa min älskade Anna igen.
Gun: Tack! Jag läste dikten på Annes begravning i lördags 25 augusti.
Jag är inte heller rädd och jag vet att Anne inte heller var det. Hon, jag och Tuulikki, hennes mamma har alla en ljus bild av döden. Vi sörjer Anne men sorgen är ljus.