Fotbjor

Då jag ser mot himlen
där de svarta molnen dansar
undrar jag:
hur kan de glida så lätt
med all denna gråt inom sig?
Min sorg över människans grymhet
tynger mig till jorden
och förser mig med osynliga fotbojor.

© Iréne Svensson Räisänen (1995-04-20)
Tidigare publicerad i Aftonbladet.

Läs också dikten ”Moteld” och mitt blogginlägg ”Onda människor? Visst finns dom.

Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar

Fotbojor ÄR en obunden dikt.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Pin It on Pinterest

Share This