Tillägnad min goda vän Björn som dog i aids 1994

Stegen faller som skuggor
genom en arme av snötyngda granar
famlar han efter nästa steg.
Böjd under insikten anar han ett slut
där rättvisan inte har en ärlig chans.
Med cockerspaniel i koppel
utslaget immunförsvar och skinntorrt kranium
söker han ljuset bortom de i givakt stående.
Vittnar om vännernas flykt: död undan döden.
Och skuggorna faller vita till marken…
Döden stiger fram och tar vardagen i besittning
utan förvåning går livet vidare;
snöfötter famlar efter nästa steg

© Iréne Svensson Räisänen
Tidigare publicerad i ”Vår stund på jorden”