Hoppa till innehåll

Boxarn

Boxarn

Boxarn en novell om hemtjänsten och psykisk sjukdom

Den alltjämt värmande solen håller kvar illusionen av sommar, fast det är i slutet av september och nätterna är kyliga. Över villaområdet på andra sidan Kämpevägen i Ronna ligger en doft av äpplen och förruttnelse. Det dröjer ännu ett tag innan lukten av fukt får ge vika. Här i höghusen tävlar stanken av sopor med den frätande odören av urin. De flesta främmande för varandra, oavsett ursprung.

Petra stiger av bussen vid Ronna centrum, drar den nya svarta dunjackan hårt omkring. Jackan är en present som hon fått igår på sin trettioårsdag av föräldrarna. Huvudet känns trött efter festen, men annars mår hon ovanligt bra. Med tanke på att hon skulle arbeta nästa morgonen hade hon bara druckit ett glas rödvin till den vegetariska lasangen.

Livrädda vårdbiträden

Vårdbiträde

I dag ska Petra för första gången gå ensam till en av sina nya hjälptagare – den beryktade Boxarn. Han, som alla de andra vårdbiträdena är livrädda för och inte vill ha, står först på tur.

Johannes Karlsson, snart sextionio år, Långbro–veteran och gammal boxare, väntar otåligt på att klockan ska bli åtta och nya vårdbiträdet komma. Han hade vaknat redan vid femtiden och känt sig orolig. I ett att försöka jaga myrorna ur kroppen begav han sig ut på en promenad. Iklädd mörkblå träningsoverall av sextiotals snitt och utslitna tennisskor, halvsprang han tre varv runt centrum.

Köp boken och läs hela novellen

Novellen ingår i min diktsamling ”Trollen spricker inte i ljuset” .

Om novellen

Mannen i novellen fanns i verklighet men är sedan länge död. När jag jobbade inom hemtjänsten var jag den enda som vågade gå hem till honom. Hos honom lärde jag mig vikten av att kunna mötas på halva vägen för att få till en fungerande relation och att slå en knockout. När jag slutade efter ett par år, lagom till jul, fick jag en julängel, tomte och hyacint i plats av honom som tack. De står på mitt julbord varje år.

© Iréne Svensson Räisänen
Fick 5:e pris i LT novelltävling 2005.

Ai om mysofobi

AI-robot

Mysofobi är en överdriven och irrationell rädsla för smuts, bakterier, mikrober eller föroreningar. Det är en typ av specifik fobi som kan påverka en persons livskvalitet och välbefinnande. En person med mysofobi kan uppleva ångest, panik, svettningar, skakningar, hjärtklappning, andningssvårigheter, illamående eller yrsel när de utsätts för eller tänker på smutsiga eller smittade föremål, platser eller personer.

De kan också undvika att röra vid eller komma nära sådana saker, tvätta sig själva eller sina saker överdrivet, använda handskar, munskydd eller desinfektionsmedel, eller isolera sig från andra människor. Mysofobi kan leda till social fobi, depression, tvångssyndrom, hypokondri eller andra psykiska problem.

Vad orsakar mysofobi?

Mysofobi

Det finns ingen entydig orsak till mysofobi, men det kan bero på flera faktorer, såsom:

  • Genetik: Vissa personer kan ha en ärftlig benägenhet för att utveckla ångeststörningar, inklusive mysofobi.
  • Uppväxt: Vissa personer kan ha vuxit upp i en miljö där de utsattes för överdriven renlighet, stränga regler eller kritik för att vara smutsiga.
  • Trauma: Vissa personer kan ha upplevt en traumatisk händelse som involverade smuts, bakterier eller sjukdom, till exempel att bli biten av ett djur, att bevittna någons död eller att bli mobbad för att vara smutsig.
  • Personlighet: Vissa personer kan ha en perfektionistisk, kontrollbehovig eller tvångsmässig personlighet som gör dem mer mottagliga för mysofobi.
  • Medier: Vissa personer kan påverkas av medier som sprider rädsla, oro eller desinformation om smuts, bakterier och sjukdomar, till exempel nyheter, filmer eller reklam.

Hur kan mysofobi behandlas?

KBT

Mysofobi kan behandlas med hjälp av olika metoder, såsom:

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT): Det är en form av psykoterapi som syftar till att identifiera och utmana de negativa tankar, känslor och beteenden som är kopplade till mysofobi. KBT kan hjälpa personer med mysofobi att utveckla mer realistiska och adaptiva sätt att hantera sin rädsla.
  • Exponeringsterapi: Det är en form av KBT som innebär att personer med mysofobi gradvis utsätts för de situationer eller föremål som de fruktar, under vägledning av en terapeut. Exponeringsterapi kan hjälpa personer med mysofobi att minska sin ångest och lära sig att tolerera sin rädsla.
  • Medicinering: Det är en form av behandling som involverar att ta läkemedel som kan lindra symtomen på mysofobi, såsom antidepressiva, ångestdämpande eller lugnande medel. Medicinering kan hjälpa personer med mysofobi att känna sig mer avslappnade och mindre oroliga.
  • Självhjälp: Det är en form av behandling som innebär att personer med mysofobi använder sig av olika strategier för att hantera sin rädsla på egen hand, såsom avslappningstekniker, andningsövningar, positivt tänkande eller stödgrupper. Självhjälp kan hjälpa personer med mysofobi att öka sin självkänsla och sitt välbefinnande.

ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.

Läs också

Läsa

Novellerna I ensamhetens tjänst och Uppvaknandet.

Fler noveller

Boxarn är en novell.

Iréne Svensson Räisänen

Iréne Svensson Räisänen

Poet och författare. Jag har gett ut 5 diktsamlingar, 3 skrivhandböcker, 1 novellsamling och medverkar i 40-talet antologier. Driver skrivforumet SkrivarSidan.nu och Poetpodden.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Iréne Svensson Räisänen
×