Vårens dubbla mening
ny chans, allt börjar om.
Vad är poängen?

© Iréne Svensson Räisänen (2026-04-10)

Om dikten

Våren har alltid väckt dubbla tankar hos poeter och inspirerat till nya metaforer. Själv har jag lekt med det i min trerading.

Vad är dubbelmening?

Det kallas även kallat dubbeltydighet eller ambiguitet innebär att ett ord, en fras eller ett uttryck kan tolkas på två (eller fler) olika sätt.

Det finns två huvudtyper:

1. Avsiktlig dubbelmening – används medvetet i t.ex.:

• Humor och ordvitsar (”Han är en sann mästare på att sätta upp saker” – bokstavligt och bildligt)
• Litteratur och poesi, för att skapa djup
• Reklam, för att vara minnesvärd

2. Oavsiktlig dubbelmening – uppstår av misstag och kan leda till missförstånd, t.ex. i nyhetsrubriker eller myndighetstexter.

Exempel på dubbelmening:

• ”Kan du lyfta telefonen?” – Betyder det att svara, eller att fysiskt lyfta upp den?
• ”Han såg mannen med kikaren” – Vem hade kikaren?

Inom retoriken kallas fenomenet amfiboli när tvetydigheten beror på grammatisk struktur, och homonymi när det handlar om ord som stavas likadant och har olika betydelser.

ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.

Läs också

Ojämn, Vårens baksida, Aprilfiske, Vårkänslor och samlingen Vårdikter.

Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar