Tanka är dikten som får rymma en känsla

Haikun visar vad du ser. Tankan får också berätta vad det gör med dig. Läs mer i skrivtipset ”Tanka är dikten som får rymma en känsla”.

Tanka är en av Japans äldsta diktformer och den har levt i mer än tusen år. Den är kort, bara fem rader. Ändå finns det plats för det som haikun oftast håller tyst om, nämligen känslan. Jag har publicerat en hel del tankor här i bloggen men aldrig riktigt förklarat formen. Nu är det dags.

Vad är en tanka?

Ordet tanka betyder kort dikt, eller kort sång. En tanka har 31 stavelser fördelade på fem rader: 5-7-5-7-7. De tre första raderna ser alltså ut som en haiku eller senryu. Sedan kommer två rader till, med sju stavelser var.

På japanska räknar man egentligen inte stavelser utan ljudenheter, så kallade on. En sådan är ofta kortare än en svensk stavelse. Därför blir en svensk tanka lite ordrikare än en japansk. Det gör inget. Men räkna gärna, åtminstone i början. Räknandet tvingar dig att väga varje ord.

Fem rader är förresten något vi har lagt till. På japanska skrivs tankan traditionellt på en enda rad.

Tankans långa historia

Tankan är mycket äldre än haikun. Den äldsta bevarade japanska diktsamlingen heter Man’y?sh? och sammanställdes under 700-talet. Den sist daterade dikten i den är från år 759, och samlingen rymmer över 4 500 dikter. I Man’y?sh? förekommer både korta dikter, som i efterhand brukar kallas tanka, och långa dikter, ch?ka. Samlingen använder waka som ett övergripande begrepp för japansk poesi.

Och formen lever i allra högsta grad. År 1987 gav Machi Tawara ut tankasamlingen Salad Anniversary, om en modern kärleksaffär. Den sålde i mer än två och en halv miljon exemplar i Japan. Hur ofta händer det med en diktsamling?

Skillnaden mellan tanka, haiku och senryu

Haikun fångar ett ögonblick. Du visar det du ser och låter läsaren själv känna. Metaforer brukar man undvika, och det har jag skrivit om i övningen Skriv en haiku-serie.

Senryun har samma form som haikun, tre rader och 5-7-5 stavelser. Men den handlar om människan och inte om naturen. Den skildrar våra vanor, svagheter och dumheter, gärna med humor och en blinkning. Något årstidsord behövs inte. Formen har fått sitt namn efter Karai Senry?, som levde 1718–1790. Vill du läsa en av mina senryur kan du börja med Sovmorgon.

Tankan är äldst av de tre och friare än båda. Den har fem rader och 31 stavelser. Här får du använda bildspråk, liknelser och besjälning, och jaget får synas. Du får säga rakt ut att du saknar någon. Tankan är personlig, ibland nästan bekännande. Tanka är dikten som får rymma en känsla.

Senryun skrattar gärna åt oss. Tankan berättar hellre vad något gör med oss.

Tankan har förresten en egen skämtsam syster som heter ky?ka. Den förhåller sig till tankan ungefär som senryun till haikun. Ky?kan tänker jag ta upp i en skrivövning längre fram, så håll utkik.

Vändningen mitt i dikten

De tre första raderna kallas på japanska kami-no-ku, den övre delen. De två sista heter shimo-no-ku, den nedre delen. Någonstans mellan dem byter dikten ofta riktning, gärna på tredje raden. Den kan börja i en bild ur naturen och sluta i en känsla. Eller tvärtom.

Ibland fungerar den tredje raden som ett gångjärn. Den hör ihop både med det som kommer före och det som kommer efter, och läsaren får läsa den åt två håll.

Här är min tanka Ansiktet från i oktober:

Leende likt guld
falskt som oktobervärmen
färgerna bombar

nej, säg inte krispigt, friskt
höstlövens undersida

De tre första raderna är oktober i full färg. Sedan kommer en röst som säger emot, och den sista raden vänder blicken mot det vi inte brukar se.

Tanka är dikten som får rymma en känsla, tanka i fyra steg:

1. Börja med något du faktiskt har sett. Ett fönster med frost, en kopp som står kvar på bordet, en kråka på taknocken. Ju konkretare desto bättre.
2. Skriv de tre första raderna som en bild. Fem, sju och fem stavelser. Beskriv bara, förklara ingenting än.
3. Låt sedan dikten vända. Fråga dig vad bilden gör med dig. Påminner den om någon? Väcker den en saknad, en irritation, en glädje du inte väntade dig?
4. Skriv de två sista raderna. Sju och sju stavelser. Här får känslan komma fram, men säg inte allt. Lämna en glipa där läsaren kan kliva in.Läs högt. Lyssna efter var det skaver. Räkna stavelserna en gång till, men låt inte räknandet ta livet av dikten. Även japanska poeter tillåter att en rad blir en stavelse för lång eller för kort.

Vill du göra som poeterna vid hovet? Skriv tankan till någon och skicka den. Ett sms går alldeles utmärkt. Som det står i rubriken: Tanka är dikten som får rymma en känsla.

Varför jag skriver tanka

Själv tar jag till tankan när en haiku känns för trång eller orden vill bli fler, då bilden inte räcker och jag behöver säga något mer. De två sista raderna ifrågasätter då de tre första. Tanka är dikten som får rymma en känsla och det passar mig.

Skriver du tanka? Berätta gärna i en kommentar!

Poeten behöver ditt stöd

Vill du skänka en slant, mins 30 kr eller valfritt belopp, till den här sajtens underhåll och fortsatta liv gör du det genom att
Swisha till 123 540 62 85
Sätt in på Bankgironr 743-0804
Via Paypal till irene@poeten.se

Läs också

När du läst ”Tanka är dikten som får rymma en känsla” fortsätt med min skrivhandbok SkrivarSidans diktskola, mina tankor Ansiktet, Frågorna och Vilse i oktober, skrivövningarna Skriv en haiku om försommaren och Skriv en haibun samt blogginlägget Konsten att skriva dagsverser.

Fler blogginlägg

Tanka är dikten som får rymma en känsla är ett blogginlägg.