Den längsta natten kryper ensamheten in bakom mörkrets port. Tänd dina ljus, ställ fram mat bjud in den som ingen har.
© Iréne Svensson Räisänen (2010-12-23)
Innehåll
Om dikten:
Jag har firat flera julaftnar ensam när jag var 20+ och vet att det är tufft. Det är svårt att låtsas att det är som vilken dag som helst. Sen 1984 firar jag tillsammans med min fru och njuter av julfriden. Vi äter gott, tittar på film och serier och läser våra julklappsböcker. Långa promenader i, förhoppningsvis, snö blir det också. Och så pratar vi mycket och minns tillbaka till tidigare jular.
Om ensamhet på julen
På julafton kan ensamheten kännas extra påtaglig eftersom den starka betoningen av familjetillhörighet och gemenskap under denna tid kan förstärka känslan av isolation för dem som firar ensamma. Den kollektiva fokuseringen på samvaro och glädje kan särskilt understryka avsaknaden av närvarande nära relationer.
ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.
Läs också
Mina dikter Julstress, Julfrid?, Julhelgen och titta på min video Fem juldikter.
Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar
