I diktsamlingen ”Hur” av Robab Moheb (nordienT) pågår en strid mellan språk, det talade och det handtecknade. Hur mycket poeten än skriker och artikulerar når talet inte fram och det beror inte på att bomberna faller över Teheran.
Innehåll
Vad är rätt för ett dövt barn?
Modern vill sitt barns bästa, men är läppläsning verkligen rätt väg att gå? Tvivlen mellan vad som är det rätta för att ett dövt barn ska få ett språk att förstå och uttrycka sig med lämnar henne ingen ro.
mellan alla väggar och dig
finns bara orden och läten och klanger
levande varelser
från en annan planet
jag finns bredvid
som en fantom från jorden
håller din vrede i mina handflator
och väver ett nytt fantasistoff:
det kommer en dag
när du hör min röst –
Ur Hur
Nyanser
Poeten Moheb har ett rikt språk, det har hon visat i sina tidigare böcker, den femte diktsamlingen på svenska är inget undantag. Självklart vill hon att hennes son också ska få det. Att läsa om striden mellan mun och hand, oviljan att ge upp talspråket med alla dess nyanser, gör fysiskt ont. Det gör också det döva barnets upplevelser av att inte höra. Att ständigt mötas av en barriär han inte kan ta sig över.
För sonen som inte hör, blir teckenspråket en befrielse, medan det för modern fortfarande är en kamp hon inte kan vinna. Hur ska han kunna uttrycka språkets alla nyanser? Hur ska han kunna förstår metaforer och begrepp? Hon tvingas erkänna att hon inte vet Hur.
hur ska du säga
jag är större än mina omfattande
begränsningar
hur ska du säga så att världen förstår
Ur Hur
Språkets mångfald
Moheb tar med sina läsare på en resa genom det svenska språkets mångfald. Det är ett nöje att få läsa ord som nästan är bortglömda.
Hur upplever ett barn sin omvärld när hen inte kan höra? Poeten ger dig svaret, och det är kanske inte vad du förväntat dig. Läs ’Hur’ och du får en unik inblick i en icke-hörandes värld.
du ville skrika ut i mörkret
ut ur stundens striktur
ut ur strupen förträngning
ut ur munnens torra land
***
din lilla hand täckt över munnen
ett skrik växte inifrån mörka tystnaden
ut och skissade ett rymdskepp med tio
små grenar
Två strofer ur dikten Ett säreget rymdskepp (Hur)
Sammanfattning
Det är få diktsamlingar, dikter, som tar upp dövas svårigheter att hitta ett språk med nyanser som berättar vem hen är. Robab Moheb har fyllt det tomrummet med ”Hur”.
Om Robab Moheb
Den iransk-svenska poeten Robab Moheb debuterade 1979 med en novellsamling. Hon flydde till Sverige 1992. Den persiskspråkiga författaren har gett ut ett 14 diktböcker och verkar främst som poet och översättare. Efter 20 år i Sverige började hon skriva på svenska och har gett ut 5 diktsamlingar och 2 romaner på sitt nya språk. Hon anses vara en av de främsta persiska poeterna.
Svensk poesi av t.ex. Kristina Lugn och Bruno K Öijer och noveller av Inger Edelfelt har Moheb översatt till persiska. Hon översätter också från persiska till svenska.
Utgivning
Poesi:
2025 – Hur, nordienT
2024 – Paisley Pattern, nordienT
2022 – Nu faller dagen och du måste rusa, nordienT
2017 – Världen behöver en livboj, Café 60 Media
2014 – Poetens pagod, Wisehouse
Roman:
2016 – Lethes flod, Café 60 Media (Stockholm), ISBN 978-91-983075-6-6
2013 – Än så länge utan titel, L’Aleph (Ballingslöv), ISBN 9789187751004
© Iréne S Räisänen
Läs också
Läs min intervju mer Robab Moheb, recensionerna Paisley Pattern, Världen behöver en livboj och min novell Tavlan.
Lämna ett svar