I skrivövningen ”Skriv en zuihitsu” skriver du en text utan plan. Du låter tanken vandra fritt, från en iakttagelse till ett minne, vidare till en lista eller en plötslig fråga. Och litar på att det ändå hänger ihop. Varför är det svårt? För att du måste släppa kontrollen utan att tappa greppet, vilket innebär att låta tankarna flöda fritt samtidigt som du behåller en viss medvetenhet om skrivprocessen.

Vad betyder ”zuihitsu”?

Namnet ”zuihitsu” betyder ungefär ”att följa penseln” och är uppkallat efter Sei Sh?nagon’s ”Kuddboken” och munken Kenk?’s ”Tsurezuregusa”. Namnet säger det mesta: Du ska låta penseln, eller tanken, löpa dit den vill och skriva ner det som dyker upp på måfå.

Det är alltså en uråldrig form, men liknar förvånansvärt mycket det vi idag kallar bloggande eller föra anteckningar.

Det här är en zuihitsu:

En zuihitsu styrs inte av en tes eller en specifik handling. Den hålls samman av något mjukare, såsom din blick, ditt lynne och det du för tillfället fäster dig vid. Därför kan en lista stå bredvid ett minne, och en irritation bredvid en vacker detalj, utan att det upplevs osammanhängande. Det är samma fokus som genomsyrar allt.

En lekfull och förhoppningsvis lustfylld skrivform som kan lösa upp skrivblockeringar. Jag använder den själv när jag har skrivkramp som inte vill släppa. Resultat brukar dock inte vara något jag delar med mig av.

Skriv en zuihitsu, övning:

Sätt dig vid datorn eller anteckningsblocket utan en plan. Välj en liten och konkret startpunkt, till exempel något i rummet, något utanför fönstret, en doft, eller en liten irritation. Börja där. Din startpunkt kan t.ex. vara att titta ut genom fönstret och fokusera på ett träd utanför.

Följ sedan dina associationer. När ett minne, ett tyckande eller en fråga tränger sig på, följ det. Bygg inga onödiga övergångar. Låt själva hoppet utgöra dem. Efter att ha börjat med trädet, kanske du associerar till minnen av barndomens somrar och hur du brukade klättra i träd.

Gör en lista någonstans längs vägen. ”Sådant som…” är det äldsta zuihitsu-greppet som finns. Skapa t.ex. en lista över saker du brukade samla på som barn, det hjälper till att bryta upp texten och ge den en mer lekfull ton. Infoga också gärna en av dina egna haiku, senryu eller tanka, mitt i texten. Formen har alltid rymt dikter. Detta gör att zuihitsu ofta passar oss poeter.

Redigera inte om texten till en essä. Stå emot lusten att lägga till en poäng eller att runda av snyggt. Här får det finnas lösa trådar; formen vill nästan ha dem.

Läs sedan igenom din text. Löper samma röst genom alla delar? Denna likhet utgör den verkliga strukturen. Om ett stycke verkar försöka bevisa något, ta då bort det.

Skriv en zuihitsu, tips:

Ställ mobilens timer på en kvart och lyft inte pennan. Tidspressen hindrar överanalysering och redigering, vilket ger texten en mer spontan och äkta känsla.

Dela med dig

Dela gärna med dig av ditt övande i en kommentar. Blir det lång räcker det med ett utdrag.

Gör också skrivövningarna

Efter ”Skriv en zuihitsu” gör övningarna Poesi förklädd till prosa, Skriv en haibun, Skriv en haiku-serie och Skriv en ekfrasdikt.

Fler skrivövningar