Marathonlöparen Tuulikki Räisänen avgångspensionär

Marathonlöparen Tuulikki Räisänen, avgångspensionär. Dagen före midsommar arbetade frugan sista dagen på AstraZeneca. I går började hon sitt nya liv som pensionär.

AstraZeneca

Hon har fått avgångspension efter att ha arbetat 29 år under samma tak. Men sitt arbetsliv började hon redan som 15-åring då som affärsbiträde, för att som 20-åring bli affärsföreståndare. År 1979 kom hon från Kemi i Finland till Södertälje och började på Astra, som det hette då.

Svensk mästare i marathon

Samtidigt med arbetet på AstraZeneca tränade hon för marathon och sprang det första loppet, Stockholm marathon, 1979 och kom på 4:e plats. Ännu bättre gick det 1983 då hon vann Stockholm marathon och blev svensk mästarinna på tiden 2.36.58. Den sista tävlingen, hennes 20:e marathon, blev också Stockholm maraton 1994.

Marathonlöparen Tuulikki Räisänen, avgångspensionär och bildkonstnär

Idag består motionsträningen av stavgång och promenader. Astma och kärlkramp har satt stopp för löpträningen, men glädjen och lusten i att röra sig i naturen har hon kvar. Och för att fotografera. Hon har drivit hobbyföretaget Räisänens Ord & Bildglädje.

Ett stort GRATTIS till friheten från arbetet! säger jag.

AI om kvinnor och maratonlöpning i Sverige

Den kvinnliga maratonlöpningen i Sverige har en beundransvärd historia som speglar samhällets förändringar och kvinnors ökade synlighet och deltagande i tävlingssport. Från de första decennierna då kvinnor sällan sågs vid startlinjen för långdistanslopp, har den kvinnliga maratonlöpningen blivit en källa till inspiration och motivation för många.

Början av Kvinnlig Maraton: Kvinnor tilläts officiellt delta i maratonlöpning först i början av 1970-talet och i Stockholm 1979. Innan dess ansågs det både olämpligt och hälsoskadligt för kvinnor att springa långdistans. Men pionjärer bröt gradvis ner dessa barriärer, och 1972 tilläts kvinnor för första gången att springa i Boston Marathon.

Svenska Kvinnors Framfart: Sverige började kvinnor delta i maraton under senare delen av 1970-talet. Ett exempel på en pionjär inom svensk kvinnor maraton är Tuulikki Räisänen som blev svensk mästarinna när hon vann Stockholm Marathon 1983 med tiden 2.36.58. Denna övergångsperiod markerades av kvinnliga löpare som inte bara utmanade långdistansloppen utan också de traditionella synsätten på kvinnor och idrott.

Utveckling Och Mästerskap: Utvecklingen fortsatte och idag är kvinnor en integrerad del av maratonlöpningen, med många tävlingar och divisioner speciellt för kvinnor. Stockholm Marathon är ett av Europas stora lopp där kvinnliga elitlöpare och motionärer löper sida vid sida.

Nutida Tillstånd: Idag är maraton inte bara en sport utan även ett populärt sätt att främja hälsa och välgörenhet. Kvinnliga maratonlöpare är inte bara konkurrenter utan också förebilder som inspirerar nästa generation. Evenemang som Tjejmilen är särskilt inriktade på att uppmuntra kvinnor i alla åldrar att springa och förbättra sin hälsa.

Sverige fortsätter att vara en bastion för kvinnlig idrott och maratonlöpning, och vi firar de kvinnor som bryter nya gränser och inspirerar oss alla med sin styrka och uthållighet.

ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.

Läs också

Blogginläggen Att som ung lesbisk veta vem du är, Vad är min åsikt värd?, Bro mellan svensk och finlandssvensk poesi, Glöm utseende och vikt, Att som ung lesbisk veta vem du är, Nazisterna vill se mig död och dikten Regnhaiku som vi har skrivit den tillsammans.