Mörkret tränger in
i ord, tankar och drömmar
dränker livets ljus

© Iréne Svensson Räisänen (2024-10-03)

Om dikten Mörkrets ord:

Den här dikten väckte mig halv fem på morgonen och tävlade om min uppmärksamhet med en ny bokstavsdikt. Det blev ingen mer sömn.

Om höstmörkret

Höstmörkret är något som många i Norden har en stark relation till. När dagarna blir kortare och kvällarna snabbt bäddas in i skymning, förändras både stämningen ute i naturen och känslan inombords.

Det kan beskrivas på flera sätt:

• Naturens förändring: Bladen faller och färgerna dämpas. Från sprakande rött och guld i oktober blir allt mer grått och naket när november kommer. Luften känns klarare och kyligare, och mörkret sänker sig tidigare för varje dag.
• Stämning och sinnestillstånd: Höstmörkret kan kännas tungt, nästan som att världen krymper ihop. Men samtidigt kan det ge en känsla av ro, inbjudande till att dra sig tillbaka, tända ljus, läsa, lyssna på musik eller bara vila.
• Kultur och symbolik: I litteratur och konst används höstmörkret ofta som symbol för övergångar, slut och eftertanke – en påminnelse om att allt har sin tid. Samtidigt bär det på en laddning av mystik, något lite gåtfullt, där natt och dimma skapar nya former.
• Gemenskap: Många upplever att mörkret får människor att söka sig närmare varandra – middagar, samtal, brasa, te och ljus blir små ritualer som mildrar det tunga i mörkret.

ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.

Läs också

Efter ”Mörkrets ord” kan du fortsätta med Mörker, Oskrivet, Sista oktober och samlingen Höstdikter.

Fler av mina dikter
Mina diktsamlingar