En diamantdikt är sju rader formade som en diamant. Två motsatser. En vändpunkt mitt i. Inga rim att gömma sig bakom – bara ordklasser som måste sitta. Pröva formen i skrivövningen ”Skriv en diamantdikt”.

Ursprung

Diamantdikten är en ung form. Den uppfanns av den amerikanska pedagogen och poeten Iris Tiedt 1969, i en liten skrift med namnet A New Poetry Form: The Diamante. Till skillnad från de klassiska versmåtten bygger den inte på stavelser eller rim, utan på ordklasser och kontrast. Sju rader, formade som en diamant. Och mitt i dikten vänder allt.

Det här är en diamantdikt:

Vinter
vit, tyst
frysande, vilande, väntande
snö, mörker, ljus, grönska
blommande, surrande, glödande
varm, lång
Sommar

Dikten är sju rader lång, och växer från ett enda ord upp till fyra för att sedan smalna av igen, därav diamantformen. Det finns två varianter. I den ena beskriver du ett ämne hela vägen (en synonymdiamant). I den andra börjar du med ett ämne och slutar i dess motsats, med en vändpunkt på den fjärde raden (en antonymdiamant). Jag utgår från den senare här, för det är i vändningen magin sitter – men längst ner får du också pröva synonymvarianten.

Så här ser skelettet ut:

• Rad 1: ett substantiv – ditt första ämne (t.ex. Vinter)
• Rad 2: två adjektiv som beskriver det
• Rad 3: tre verb som hör till det (gärna i -ande/-ende-form)
• Rad 4: fyra substantiv – de två första hör till rad 1, de två sista till rad 7. Här vänder dikten.
• Rad 5: tre verb som hör till motsatsen
• Rad 6: två adjektiv som beskriver motsatsen
• Rad 7: ett substantiv – din motsats (t.ex. Sommar)

Ett till exempel:

Hav
blått, vidsträckt
svallande, brusande, vaggande
vågor, salt, djup, horisont
skummande, böljande, glittrande
djupt, evigt
Ocean

Skriv en diamantdikt, övning:

Välj två ord som står emot varandra. Inte vilka som helst, välj ett par som det finns en laddning mellan (vinter och sommar, barn och vuxen, hav och öken, sömn och vaka).

Skriv sedan dikten uppifrån och ner enligt skelettet ovan. Låt de två första raderna höra helt och hållet till ditt första ord. Spara inte motsatsen för tidigt.

Den fjärde raden är hjärtat. De två första substantiven ska fortfarande andas av rad ett, de två sista ska redan luta mot rad sju. Läs raden tyst för dig själv: Känner du var dikten tippar över?

När du är klar, läs hela dikten högt. Stämmer formen? Och viktigare: Hör du de två världarna mötas i mitten, eller står de bara bredvid varandra?

Skriv gärna två versioner – en där motsatserna är uppenbara, en där de är mer oväntade. Vilken överraskar dig mest?

Extra steg – pröva en synonymdiamant: Vänd på principen. Den här gången slutar dikten inte i sin motsats, utan i en synonym – ett annat ord för samma sak. Då pekar alla sju raderna åt samma håll, och rad fyra vänder inte utan fördjupar. Välj ett ämne med många ansikten (till exempel hav, mor eller tystnad) och låt dikten kretsa kring det hela vägen. Vad händer med ordet när du tvingas se det från sju håll?

Dela med dig

Dela gärna med dig av ditt övande i en kommentar. Blir det lång räcker det med ett utdrag.

Gör också skrivövningarna

Efter ”Skriv en diamantdikt” fortsätt med Testa olika versmått, Skriv med versmåttet tanka, Skriv en haiku-serie, Blankvers och Skriv en kärlekssonett.

Fler skrivövningar