Diktsamlingen ”Nu faller dagen och du måste rusa” av Robab Moheb (nordienT) får mig att känna mig rik. Rik på dikter som bjuder in mig att hitta gömda öppningar och egna tolkningar. Dikter som uppmanar mig att vara medskapare.
Innehåll
Dikter som passar alla
Mohebs dikter är inget jag skulle rekommendera en ovan poesiläsare. Nej, nu måste jag rätta mig själv. Det är ju just det jag skulle göra. För att visa vilken känslomässig berg- och dalbana det kan vara att läsa dikter. Många av dikterna kan vid första läsningen verka omedelbara samtidigt som de är gåtfulla. För mig tog vissa dikter tre läsningar, andra fem och några kommer jag att fortsätta att återvända till.
medan en vindfläkt står
Ur Vem skördar skuggorna
på lur
mäter barnhänder
skuggans inre diameter
Rikt språk i Nu faller dagen och du måste rusa
Liksom i Robab Mohebs förra diktsamling Världen behöver en livboj är språket, skillnader mellan språk och hur de berikar varandra ett tema också här. Fast här tar poeten det ett steg längre. Nu lockar och förför hon oss läsare med ett flödande rikt språk. Respektlöst, som är det hennes modersmål, leker hon med det svenska språket som få infödda svenska poeter gör.
i falsett
men jag rafsar ihop mina saker
och drar ut mig självpå andra sidan om mig
Ur men jag är poet
finns en sol i
dödläge
en malen dikt
någon läser ner och
upp
Lek och allvar
Trots leken finns där alltid ett allvar. Moheb väjer inte för det som är svårt, inte för henne själv eller oss läsare. Utanförskapet, sorgen i att tvingats gå i landsflykt, skymtar fram mellan raderna.
varför lyser min kammare i blodrot
är det mardrömmar som skänker mig
sällskapvem är den långa smala skuggan
Ur En kryptisk mur runt mig eller mardrömmar i landsflykt
hon som tänder fönsterrutorna
med blod och aldrig ger
upp
varför blåser det så
Sammanfattning
”Nu faller dagen och du måste rusa” är en diktsamling som borde ligga på nattduksbordet hos de som styr Sverige. Här skulle de hitta visioner, ideologisk hemvist och inte minst metaforer att krydda det politiska samtalet med.
Ett sista smakprov
det regnar anonyma ord
Ur (svensklatin menas här och inte den klassiska latin)
i huvudskålen
jag faller
huvudstupa i raderna
som om de vore ett naket golv
dessa ord är ett evigt framrusande tåg
går och går och går
men når aldrig
någon destination
Om Robab Moheb
Den iransk-svenska poeten Robab Moheb debuterade 1979 med en novellsamling. Hon flydde till Sverige 1992. Den persiskspråkiga författaren har gett ut ett 13 diktböcker och verkar främst som poet och översättare. Efter 20 år i Sverige började hon skriva på svenska och har gett ut 2 diktsamlingar och 2 romaner på sitt nya språk. Hon anses vara en av de främsta persiska poeterna.
Svensk poesi av t.ex. Kristina Lugn och Bruno K Öijer och noveller av Inger Edelfelt har Moheb översatt till persiska. Hon översätter också från persiska till svenska.
Utgivning
Poesi:
2024 – Paisley Pattern, nordienT
2022 – Nu faller dagen och du måste rusa, nordienT
2017 – Världen behöver en livboj, Café 60 Media
2014 – Poetens pagod, Wisehouse
Roman:
2016 – Lethes flod, Café 60 Media (Stockholm), ISBN 978-91-983075-6-6
2013 – Än så länge utan titel, L’Aleph (Ballingslöv), ISBN 9789187751004
© Iréne S Räisänen
Läs också
Recensionerna Paisley Pattern, Världen behöver en livboj, Den stenade kvinnan och min novell Jasrin Habi.
Iréne,
Jag har alltid kallat mig för ”Den tysta poeten”. Jag har inte haft en längtan att bli sedd, trodde jag mig i alla fall. Men idag när jag läser din recension ser jag hur glad jag blir att se en som förstår sig på poesi bekräftar min skapande på svenska.
Tack Iréne S Räisänen! Du ger mig hopp om att gå vidare i mitt andra språk som idag är en stor del av mig!
Vi är människor och människor behöver bli sedda av andra människor. Grundläggande.