Höstdepression

September har klätt sig
i sockervaddsdimma
som för att mildra
det höströda
dämpa färgexplosionen
– oktober väntar dödbrun bakom hörnet

© Iréne Svensson Räisänen

Höstdepression är en dikt om årstidsdepressioner

Fler dikter

Mina diktsamlingar

Fotnot: Med tanke på dagboksbladet ovanför misstänker jag att mitt stämningsläge håller på att sjunka. : ) Brukar bli så varje oktober. Nu gäller det bara att hålla ut till november då jag åter brukar få näsan ovanför depressionens osynliga gräns.

Är det fler som börjar känna av höstdeppigheten?

Uppdaterad med bild och SEO  den 9 september 2017

9 tankar på “Höstdepression”

  1. Jag tycker också om färgerna och den klara luften. Men det hjälper inte för jag stannar nästan upp och går alltmer på sparlåga för var dag i oktober. Men det hinner knappt bli november igen förrän jag tillbaka med nya krafter. Samma sak händer i mars. Det hänger antagligen ihop med ljuset och att jag behöver återhämtning.

    Svara
  2. Jag har inte så mycket emot att det blir kallare. Däremot brukar det kännas jobbigt när det blir mörkt i oktober-november. Det är inte kul när det är mörkt när man vaknar. Vad det gäller ljuset tycker jag att det är perfekt just nu mörkt på natten och ljust på dagen 😉

    Svara
  3. Årstiden höst har alltid fått mitt stämningsläge att sjunka, särskilt när jag var yngre. Då kunde jag känna de första symtomen redan i augusti. Men numera, som pensionär, kan hela september månad gå utan att det känns deppigt. Därefter skulle jag nog helst vilja gå i ide…

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Pin It on Pinterest